Min nya tröja

Min tröja är precis så mysig som den ser ut. Sedan blev jag så glad när min kollegas första kommentar var: Åh vilken mysig tröja du har! Jag är så nöjd med mitt spontanköp och den är varm och mjuk och fin.

RIP Grill

sorg

Åh nej min favoritrestaurang Grill har brunnit ner >>>. Några idioter verkar ha tänt på så hela restaurangen är förstörd. FAN! Ett av de ställen i Stockholm som både har bra mat, trevlig personal och mysig inredning. Hoppas att de klarar av att bygga upp den igen och återfå den superba restaurang som det är.

Jaha! Det förklarar saken

Nu förstår jag varför hjärnan min inte fungerar som den ska.


Citat:

det måste finnas ett samband mellan att vara trögfattad och högt utbildad
ekonomer

.

Det förklarar ju varför min hjärna har lagt av den senast tiden :mellow:

Omvärdera sina fördomar

Jag älskar dagar när man får skämmas för sina fördomar och får omvärdera sina åsikter om personer/händelser till något positivt.

Idag har jag ensamkväll hemma då J är ute på konsert med sundsvallsgänget och jag halvslöade i soffan. Istället för min vana trogen hämta datorn lät jag den ligga i sovrummet och tittade runt på teven och fastnade på svt1. Efter en stund kom Luuks program igång och gäst där var Magdalena (Graaf) Hedman och jag tänkte men gud ska den där blondingen sitta här och snacka strunt...

Men jag fastnade och det hela slutade med att jag satt och fnissade med henne och kände åh vilken härlig människa hon verkar vara. Som gäst skulle hon ha med sig låtar som hon gillade tillsammans med respektive musikvideos som spelades upp. Den sista låten skulle vara en "skämlåt" alltså en låt som du gillar men du skäms lite för att du faktiskt gillar. Och vilken låt hade Magdalena med sig? Jo, Man ska ha husvagn av och med Galenskaperna. Fniss! Och inte nog med det hon och Magnus Hedman har en husbil och de älskar att åka Sverige runt med denna. Bara så långt ifrån det liv som man tror att de lever.

Programmet finns på svt hemsida

Hittar inte den rätta versionens video men här iaf låten

Min första EFIT

Jag har för första gången kommit ihåg EFIT! Ser jag vågen?

Kom på att det var EFIT så lagom till jag hade ätit upp min frukost. Mitt gotländska röda te "Raude" och lite polarkakor med vitlöksost och kalkon. Tja man tar vad man hittar hemma när ingen köper frukost åt en.



Det första vi gjorde idag var att städa eftersom J får kompisar på besök. J städar med så lite kläder på sig... Men jag fick inte ta ett kort högre upp än så här.




Det har ju snöat i natt! Åh jag längtar till riktig vinter nu med massor av snö.


J och jag tog tunnelbanan in till stan för att träffa lite folk. J för att träffa brödarna C som han ska gå på konsert med imorgon så vår lägenhet blir festlya under helgen. Jag är på väg och träffa S för en lalla-runt-på-stan-dag.



Först blev det lunch på Max. Eller jag och pojkarna hamnade där och sedan när S dök upp blev hon sugen på lunch med och köpte en hamburgare hon med.



Efter en massa spring i butiker bla i jakt på vantar till S var det dags för att fika och fylla på sockernivån. En latte och en morotskaka.



Gick till Cervera och köpte present till svågern som fyller 30 om några veckor. Tack syrran för tipset.


Väl hemma satte jag på teven för lite slötittande och det enda som funkade att ha på var Animal planet. Verkade handla om gnuer då jag inte tittade så noga.


Pojkarna kom hem igen med mat så medan de drack öl i soffan (ja jag vet så stereotypt) så lagade jag mat. Men de hade även köpt med sig en påse godis till mig!!



Jag har slagits hela kvällen med att få ericssons PC Suite att fungera ihop med Vista. Det tog sin tid men nu fungerar det!





Pojkarna spelar något spel på PS3


Jag fnular med datorn jag: Forum och msn med gravida J.


Med Sebastian som avslutsbild så blir det filmtajm för mig.

Underlig känsla

Idag är en dag av underlig känsla i magen. Det är inte fjärilar, inte nervositet och inte heller någon annan variant av oro ... tror jag. Utan känslan är mer av frånvaro från nuet, en känsla av att jag inte hör tilll eller att omgivningen inte märker att jag finns. Men det är ju klart att omgivningen vet att jag finns så varför känner jag mig som en blandning av ensam och osynlig? Så kanske är det en känsla med lite rädsla i som om jag är rädd att bli bortglömd eller borttappad? Och varför kommer den nu? Jag har ju annars ett bra flow just nu där flera saker jag önskat har fallit på plats som tex det här med nytt jobb. Varför känner jag mig gnällig fast jag borde vara glad? Jag analyserar mitt känsla men hittar inte det magiska ordet som gör att jag kan släppa känslan av obehag och det enda jag tänker är att jag vill ut i solen och bara promenera.

Solen skiner underbart och jag tror att jag ska försöka gå hem lite tidigare så här en dag innan Allhelgonhelgen. Ska bara ha ett långmöte först...

Vilken underbar dag

Har inte fått så mycket gjort som jag tänkte då jag istället för att gå till kontoret fick jobba hemifrån och försöka få tag på en veterinär då Maja skadat svansen. Men det verkar vara en god prognos så förhoppningsvis läker hon i hop snart. Bild men inte för känsliga.

Men solen och höstvädret vara bara underbart. Sedan hittade jag ett hus att drömma om också men det vill nog alla andra ha också...