Alltid lär man sig något

Saker man inte ska göra efter en ÄL-spruta är uppenbarligen att se på romantiska saker på tv.

Har tillbringat dagen i soffan med katterna på grund av en dunderförkylning så host, snörvel, aj i bihålor etc. Blä. Jag hoppas att en till sjukdag imorgon får mig att må bättre till på torsdag. Känns lite skumt att ligga på soffan samtidigt som städerskan är här.

Aj aj aj

Hörde någon gång att har du en gång fått problem med bihålorna vid förkylning då får du det alltid. Det verkar i alla fall stämma in på mig för fy vad jag har ont i dem just nu och det samt nysningar är mitt enda förkylningstecken. Utan bihåleont skulle jag kunna fungera normalt, men nu vill jag mest krypa ihop i fosterställning och säga yyyyynk. Aj vad ont det gör.

Varit hos läkaren och allt såg bra ut i veckan är det dags. Det känns som om jag är med i en sci-fi-rulle och jag är så skumt avstängd gällande allting.

Lucas och jag har även varit hos en uppfödare för att titta på Frans andra kattkull långt ute på Värmdö så det var ett äventyr att köra rätt. Jättefina fyra lockiga små ungar. Dock fick Lucas ett utbrott precis när vi skulle gå hem för han ville stanna och leka. Knäppunge.

Gräsänka

Det är tråkigt att vara gräsänka även om jag har Bu till myssällskap i soffan. J är på konferensresa i fyra dagar och jag och Lucas är hemma. Lucas började med att vara förkyld och i morse vaknade jag med rejält aj i bihålorna, svidande ögon och halsontet kommer mer och mer. Inte vad jag ville ha den här veckan alls! Vi har deadline på fredag på en massa viktiga saker, bokklubben har möte på onsdag och på fredag ska jag och K på gratisbio (DNkortet ger förhandsvisning av the Master).

Igår var vi och åt hos mina föräldrar och idag bjöd jag in mig till svärmor som också hon var gräsänka.

Märker att jag inte orkar tänka när bihålorna gör ont. Tänkte skriva om att jag känner mig lite hoppfull efter att jag i fredags ringde på ett jobb som visade sig haft flertalet överkvalificerade sökanden, men rekryteraren bad faktiskt mig ringa hennes kollega om ett annat väldigt intressant jobb på onsdag. Håll tummarna för det måste ju ändå vara något positivt att bli rekommenderad att söka ett annat jobb endast vad hon kunde läsa i min CV.

Dags för sprutor igen och imorgon ska jag in igen för VUL och sedan vidare till Gustavsberg för att titta på Frans andra kull med kattungar.

Men snart sova tror jag - dumma bihålor!

I väntan på

Idag ringde en central förhandlare från facket upp mig och det var en vettig person. Efter lång diskussion där han var rätt irriterad och upprörd på mitt företag så kom vi fram till att avvakta. Vi avvaktar draget från företaget och se om de gör rätt för sig - alltså ringer mitt fackförbund och förhandlar med dem. I annat fall hör jag av mig till facket när jag fått mina papper så att de kan läsa igenom dem. Jag vågar nog inte bråka men jag ser mig ju inte vara kvar länge på det här stället med det de här dåliga ursäkterna. Hoppas att någon arbetsgivare där ute kan se igenom min CV och anställa mig långsiktigt.

Magen gör ont och jag hoppas att det är ett gott tecken.

Kan inget vara enkelt?

Pratat med facket och återigen undrar jag varför det ens skrivs avtal och kollektivavtal om företagen ändå kan göra som de vill. Så min osäkerhet får fortgå hela våren. Något nytt jobb får jag väl inte med min "hoppiga" CV.😣

Ivf igångsatt men med mitt flyt just nu så... nej mitt hopp är lågt.

Livets läxa och mina demoner

Jag fattar Livet du tycker jag ska lära mig något. Vore jag hindu hade jag nog haft lättare att se exakt vad och varför. Men nu som uttalad agnostiker får jag erkänna att jag har svårare att skylla på karma eller Gud.

Livet kunde det inte räcka med ett eller två konstiga jobb och ett eller två års svårighet att få barn? Nej det är jobb på jobb och försök på försök inklusive ett missfall. Jag ska uppenbarligen lära mig hantera motgångar om jag lyfter blicken och ser mönstret?

Men det min hjärna/hjärta har så svårt att förstå och acceptera är varför så mycket och hela tiden. Förstå kan jag nog glömma för svaret är antagligen "det bara är så". Så bästa anfall för att hantera situationen är att acceptera.
Acceptera att jag inte får det där trevliga, fasta och långsiktiga jobbet.
Acceptera att jag bara får ett barn och acceptera min sorg att det känns som jag slarvade bort graviditet och föräldraledighet på grund av min jobbstress.

En jobbstress nog mest relaterad till fröken-duktig-syndromet. Henne ska jag göra upp med snart. Men först lära mig leva det livet jag har på gott och ont.

På söndag ska jag in för att se om vi får börja IVF denna månad eller om min knäppa kropp sätter käppar i hjulet även för detta. Hoppet finns där men jag vill inte ha det och jag tror inte att det är vår tur att få ett barn till. Utan stålsätter mig för en besvikelse som jag vet kommer och kommer att kännas som slutgiltig. För det är nu fyra års försök med rätt tajming och helt friska personer men endast en graviditet och den blev ett missfall.

Sömnbrist

Den totala besvikelsen när jag efter en kort lur på tunnelbanan vaknar upp och i ett förvirrat ögonblick och tänker vart är jag på väg. Jo jag är på väg hem för att hämta Lucas hinner jag tänka innan jag kommer på att nej jag är på väg till jobbet.

Sömnbrist spelar spratt med min hjärna. 

Kom i säng lite sent. Lucas kom in vid fyra, snurrade runt och somnade i fotändan och sedan vaknar han (och jag) av att han ramlar ur sängen vid fem och efter det kunde jag inte somna om innan klockan ringde vid halv sex. Och nej kaffe smakar fortfarande inte särskilt gott efter magsjukan.

Hormoner i överflöd

Efter en superhelg slog hormonerna till och måndag med jobb. Jag vet inte hur jag ska uppbåda någon sorts entusiasm? Men just nu vill jag bara ge upp och gömma mig.

Min exchef släpper inget till mig och eftersom vi knappt pratar känns det svårt att få till terapeutens hemläxa om att ifrågasätta varför hon tar över allting hela tiden.

Jag och facket ringer om varandra. Men tror ju inte de är någon hjälp.

Dagsverke

Jag har ringt tre jobbiga samtal:
Gynmottagningen
Sophiahemmet
Facket

Jag har nu sökt ett jobb till så totalt fyra stycken. Phu! Ehm att jag inte jobbat får jag ta igen en annan dag.

Forskning som jag känner igen

Jag har varit väldigt ljudkänslig senaste halvåret/året.Till den grad att J tycker jag är knäpp och jag har känt att mycket varit för högt. Liksom svårt att koncentrera mig. Så läste jag detta i Aftonbladet och kände direkt att ja precis så där är för mig. Skönt att känna att jag är normal även om det inte är bra att jag var/är stressad.

Utmattade kvinnor mer ljudkänsliga
STOCKHOLM. Utmattade kvinnor som utsätts för kortvarig stress är ljudkänsligare än de som inte har sådana besvär. I vissa fall kan kvinnorna uppleva normala ljud som bestickslammer eller motorljud, som obehagligt starka, visar en studie från bland andra Karolinska Institutet.
De kan också vara extra känsliga för ljudnivåer som motsvarar volymen i ett vanligt samtal, cirka 60 decibel. Det innebär att det kan vara ganska påfrestande att vistas i en normal arbetsmiljö. http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article16042498.ab 

En gång ingen gång

Två gånger en vana.

Ett företag ska inte bete sig så här då är det något rejält fel i organisationskulturen. Något ruttet i kärnan.

Jag har sökt tre jobb.

Så länge varade hoppet

Idag kom nya chefen med min "julklapp" en förlängd provanställning med 6 månader! Helt galet men finns visst kryphål i lagen. Tredje varianten av skum provanställning och den gemensamma nämnaren är en ny chef under prövotiden. Jag har i frågasatt. Fick ett förtäckt hot tillbaka. Jag tänker inte slåss för det här skitjobbet. Dags att söka nytt igen då.

Det lilla extra för kollektivresenären

När bussen kom var det inte den vanliga dragspelsbussen utan en helt ny enkel(?)buss. Den luktade fortfarande så där nybilsaktigt. Det märks att jag åker tidigt på morgonen när SL anser att antalet som åker från förorten är så lågt att en halv buss räcker.

Framme vid tunnelbanan stod SL sedan delade ut kaffe i porslinskoppar(!) samt kanelbullar. De ville veta vad vi tyckte om dem. Jag valde att bara ta en bulle. Men cred att stå där redan 6.30 på morgonen.

Gott Nytt År

Jag hoppas att 2013 blir ett bra år för alla.

Nu är det dags för lite skonmat för familjen F men jag är ack så sugen på riktigt god trerättersmat. När magen är frisk är det exakt vad jag ska äta/laga.