Ren och skär nonchalens!

J verkar inte höra ett ord som jag säger. Samtal på msn idag angående att man ska ringa dagis innan kl 15 för att meddela att Lucas är frisk :

Jag säger:

 ringer du? el jag

J säger:

 tja, du är ju hemma..

J säger:

 är jag!?

 jag trodde jag satt på jobbet

 tänk efter lite

J säger:

 härlig attityd... jag trodde du var hemma med Lucas

Då sa jag säkert minst tre gånger igår att mina föräldrar skulle passa Lucas idag och J tackade mig för att jag fixade det. Jag sa det även i morse flera gånger att de skulle komma bland annat högt till Lucas "mormor och morfar kommer idag".

Börja lyssna och försök ha något annat i huvudet än Skyrim!!  :swear:

Inte så stabilt

Jag har på jobbet haft en strid med en underleverantör till en telefonkatalogsleverantör. De skickade mig inte en offert utan en beställningsbekräftelse och när jag bestred detta skickade de mig en förkortad inspelning för att bevisa avtalet. Efter att jag gått via vår kontakt på moderbolaget fick jag beställningen makulerad och en ursäkt från säljchefen.

Idag när jag kom in till jobbet har jag fått ett julkort av underleverantören (!?) där även mitt efternamn är felstavad. Känns inte som den stabilaste leverantören.

Annat; jag känner mig åksjuk. Blä!

Oj redan jul?

Läser hos J att det är 10 dagar kvar till jul och jag känner att oj vad hände med december? J skriver även en lång lista på saker som hon gjort och inte gjort så jag blev sugen att göra detsamma allt enligt hennes lista (minus takpannorna *S*)

Så, julförberedelsestatus i siffror:
Antal inhandlade julklappar: Alla utom 2 som J ska köpa
Antal sorters julgodis gjorda: 0
Antal pepparkakor bakade: 2 sats, antal pepparkakor kvar efter lucia: 0
Antal lussebullar i frysen: 0 men 4 torra i en påse på bänken i köket
Antal inbjudna till julafton: Alla som ska komma
Antal sorgligt upphängda julstjärnor i fönstren: 0 (vi äger ingen)
Antal fönster som har julgardiner: 0 (äger inga julgardiner)
Antal julstädningar utförda: 0 (krävs förmodligen en 3-4 stycken med jämna mellanrum eller så)
Antal granar inhandlade: 0
Antal tomtar utplacerade på random ställen i huset: 4
Antal rullade köttbullar: 0
Antal semesterdagar att ta ut i år: 0
Antal dagar barnen ska vara hemma från dagis i år: 7 (det blir nog föräldradagar...)
Antal adventsljusstakar uppe: 3 plus en stjärna på fot
Antal julkalendrar: 3 men Lucas öppnar bara en som han ska ;) - jag fick ingen i år och det är lite sent att köpa en nu.
Andel inköpt mat till julafton: 0

Osocialt så det förslår

Den där goda stämningen på kontoret där alla umgås och det är så trevligt?

Nope inte sett skymten av alls faktiskt.

Skulle inte min lika gamla kollega finnas skulle jag äta lunch ensam varje dag... Min äldre kollega sa till en tjej på andra sidan korridoren att ni kan väl ta med ut U på lunch någon dag eftersom jag tränar hela tiden. Jag har jobbat här i tre månader nu och aldrig fått en fråga av dem och ett enda samtal från henne.

Min äldre kollega sms:ar/mailar bara ovan kollega och säger att hon ska bli sen idag? Eh varför vi är ju bara totalt tre stycken och det är väl inte svårt att lägga till mig på sms/email som adressat? Jag är här först och alltså den som säkert får flest frågor om var kollegan är.

Jag saknar det sociala för jag är ju en väldigt social människa och ja jag känner att det gnager på mig att jag inte har det kul på jobbet - varken med kollegor eller med arbetsuppgifter. Så sjukt trist - detta skulle ju bli mitt wow-jobb som jag skulle jobba på år ut och år in.

Veckans lärdomar om mig själv

Jag har denna vecka lärt mig saker om mig själv eller kanske snarare kommit fram till några saker om mig själv:

 1) när jag tappar motivationen på ett jobb då tappar jag den verkligen!

 2) jag är super i stora kriser och sämre i små

När det händer stora grejer i mitt liv då blir jag liksom inställd på att överleva och rätt kallt fixar jag saker - med attityden sakerna måste ju fixas. Däremot när det händer mindre saker som är jobbiga under längre tid tex på jobbet då fixar jag det klart sämre - alltså att hålla energin och humöret uppe. Det kanske handlar om hur viktig saken är i livet, men nog ännu mer beror det på under hur lång tid jag utsätts för press/stress. 

Jag är en problemlösare som alltid försöker hitta en väg ut ur en dålig situation och förbättra situationen, men min kämparglöd slocknar nuförtiden fortare och fortare.Det är inte ok att behöva strida på jobbet åtta timmar om dagen. Jag accepterar inte längre dåliga arbetssituationer under hur lång tid som helst - den tiden när jag teg och led har varit och är förbi samt gav mig tyvärr ärr i själen. Det är som att jag har blivit överkänslig eller allergisk mot en viss typ av arbetsmiljö och reagerar fortare än gemene man i och med att mina känselspröt är permanent framme.

I stora kriser däremot bryter jag ihop, tar sedan in fakta och reser mig för att kunna lösa situationen som en stark, konkret tigrinna. 

Lycka

Jag hittade min plånbokstyp på stadium - de har fått in nya modeller!

Årets sämsta lördag

I morse var det blod i trosorna och vi åkte in till gynakuten bara för att få det konstaterat att Lucas blivande syskon inte kommer att växa sig och bli stor utan dog redan i vecka 7 - alltså för en månad sedan.

Jag försöker att inte tänka på vad som kan gå fel härnäst men eftersom jag fick tre goda ting och nu har två av dem gott fel är jag rädd för vad som ska fel med vårt redan nu djupt älskade lilla gråa hus. För rättvist har ju livet aldrig varit.