Usch och fy vilken hemsk dröm jag hade i natt och det som gjorde den än värre var att den var lugn och verklig men ändå en mardröm. Det är lättare att ta de där läskiga övernaturliga mardrömmarna för de vet man att de inte är verkliga när man vaknar. Men nattens dröm blir svårare att skaka av sig:
Jag drömde att jag hade fått cancer (vilken sort vet jag inte) och jag skulle dö snart. Hade jag största möjliga otur så kunde jag dö inom en vecka eller två. Ja, så aggressiv var den visst. I drömmen hade jag fått samma cancerform som en föredetta kollega till mig, som i verkligheten inte hade cancer utan hjärtproblem och vad jag vet fortfarande lever. I drömmen sörjde jag att inte skulle få se Lucas växa upp och jag undrade hur snabbt jag skulle dö. Det fanns några som hade fått leva i ett år eller mer med min cancer och då undrade jag om jag slapp jobba i väntan på döden. Samtidigt som jag gick och hade de här tankarna skulle jag lära mig att hugga granar med yxa, men eftersom vi bara tränade och hugga ett helt stort träd skulle ta för lång tid så fick vi leta reda på små granar eller granskott och hugga ner. På marken låg ett tunnt lager med snö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar